Hur jatte- svartsjuka hane kanner befinner si individuellt sam beror va man har for anlag samt hur sa karl ager vaxt opp tillsammans och varit med forsavit i livet. Hanar samt kvinnor ar villig gruppniva ungefar jamstalld svartsjuka bruten sig. Det finns fast an skillnader i hurdan svartsjukan uttrycker sig. Kvinns tenderar att vara mer svartsjuka run emotionell omgivning, under tiden man tenderar att existera mer svartsjuka run kroppsli nejd.
Vad okar risken darfor att vara sotis?
Folk sasom inneha vuxit op och kant sig mindre uppskattade an mannisko krin runt de dar ager nagon hogre rimlighet att existera svartsjuka. Det har beror villig att det kan alstra nagon varldsbild forsavitt att andra ar varda mer an dom sam att de icke fortjanar att hava enastaende don. Forut dessa manniskor kan det enar kannas som att de riskerar att stupa nagon intill samband forsavitt delagare alternativt vannen upptacker att det finns forbattring val nagon annanstans. Upplevelsen bruten att det finns e sadant hotels vacker ideligen svartsjuka.
Att posa upp med paro som befinner si otrogna eller uppvisar avsevart svartsjuka okar likasa sannolikheten darfor at oftare bli sotis. Detta beror gallande att svartsjuka blir normaliserat. Svartsjukebeteenden uppfattas namligen enar som en ordinar fraktion livet. Dessa beteenden betraktas ick langre sasom lika problematiska samt kan pa grund av lattare fortskrida alldenstund dom ick blir ifragasatta.
Att jag hava varit otrogen eller att innehava blivit duperad okar saken da sannolikheten att vi amna begripa syn saso en gansk utfall. Va vi age varit tillsammans om fordom i vara midja kan kannas som saken da ultimat indikationen ifall vad sasom kommer aga rum framtid. Detta beror kungen nagot som kallas stav tillganglighetsbias. Vi skanker dom don vi kommer ihag val en storre nytt ann hur sa det nog har nar vi forsoker analysera nagon situation eller forutspa en resultat.
Synd befinner sig nagot som vanligtvis ar enormt kanslomassigt laddat och blir pa grund av forsiktig att minna. Det blir aven lattare att bli skeptisk darfor att otrohet skall infalla i framtida situationer, vilket kan utmynna mer svartsjuka. Las mer fakta forsavit synd.
Kontrollbeteende bred svartsjuka
Svartsjuka uttrycker sig mycket i kontrollerande beteenden. Det kan bland ovrigt framfora sig i design itu begaran om att fa samtliga losenord mo mobiler, datorer samt sociala medier. Emellanat kan saken dar svartsjuka partnern testa avhalla alternativ intimidera den andra mot att icke hanga tillsammans somlig folk, till exempe med mannisko bruten andra konet.
Det kan aven uttrycka sig i en aning for massa fragor forsavit vad personen ager gjort eller amna gora. Det kan alltemellanat ga ovan at direkta hot darfor att hindra personen av att innehava forbindelse med ett bestam person eller ett saker kluster av persone.
Patologisk svartsjuka – Nar promenera svartsjuka forut langt?
Svartsjuka kan ses sasom sjuklig nar saken dar söta oss-flickor finns standigt inte med att det finns nagot tveksamt beteende av den andres sida. Svartsjuka promenera pro vidstrackt nar det skapar lidande hos personen saso triggar svartsjukan alternativ andra mannisko kring cirka denna.
Svartsjuka blir samt patologiskt nar karl borjar tillverka marigt att klara av andra foremal i sitt leverne. Nar svartsjukan borjar bega det svart for dej att fokuser dej villig ditt arbetsuppgift, dina plugg alternativt andra ansvarsomraden befinner si det angelaget att ni soker hjalp. Darfor att svartsjuka ideligen rymmer flera andra emotione ar det flyktig att herre blir nedstamd alternativt att man tar ut sin vrede samt farhaga kungen andra folk.
Retroaktiv svartsjuka
Ibland kan det foreligga svartsjuka sasom inte ledning nuet. Retroaktiv svartsjuka syftar pa svartsjuka run don saso forsona partnern ager varit tillsamman om forr. Det kan exempelvis handla ifall tankar run att ej existera tillracklig jamfort tillsamman forra partners. Det kan aven finnas nago funderin forsavitt att ju ytterligar forra partners den andra partnern age haft desto mindre speciell ar relationen forut denna.
Leave A Comment